LP 10 september i Almunge.
Arrangör SULVK.
Tänk vad stolt och lycklig man kan bli… 
Vi hade som bekant hela fem av min Fames avkommor med i lokalprovet här på Seglinge. Men, jag ska ta dagen från början…
Dagen började med att vi hade samling för funktionärerna kl. 9.00. Tävlingen skulle börja 10.00. Alla kom i tid och det gick rätt snabbt att sätta in alla i sina respektive uppgifter. Så det blev lite tid till prat och annat innan det var dax. Det darrade lite i luften kan man säga.
Vi hade förberett det mesta dan innan så det var inte så mycket pyssel kvar. Jag och Fame hämtade in fåren. Tina B och Ia sorterade fram de första flockarna. Vi bestämde att Browna med Kännet o Tyra skulle få gå i nån av de första flockarna, att dom skulle få gå bara en gång eftersom hon fortfarande diar (alla andra är frånskilda och sinade). Vi skulle eventuellt bli tvungna att använda precis alla djur och då kändes det bra att ”sämsta” tackan fick gå först så kunde hon vila resten av dan. Sen märkte jag upp dom tackor jag bedömde som springiga. Ville ha max en sån i varje flock. Det funkade jättebra, det var väl egentligen bara en flock under dagen som jag inte var riktigt nöjd med.
Fåren skötte sig riktigt bra under dan, tycker jag. Om hundarna var på rätt ställe så gick dom hur snällt som helst. Det blev många brytningar. Jag tycker det berodde på att det var många hundar som inte var riktigt färdiga och/eller några förare som inte riktigt behärskade situationen. Några blev väldigt nervösa över draget och ”glömde” bort att lita på hunden, började överstyra och så gick det åt fanders.
Först ut för dagen var Malin och Swift. Han gjorde en fin utgång, lite för grund för att vara perfekt (men vem är perfekt..), kanonfint upptag och fin framdrivning. Fösningen såg lite ryckig och nervig ut. I drivningen så höll jag på att sätta hjärtat i halsgropen när gruppen plötsligt delade sig. Men, dom var mest intresserade av att äta och Malin bibehöll lugnet och hjälpte Swift reda upp situationen. MYCKET BRA GJORT! Och resten av banan gick helt klockrent. Fålla in/ut kanonbra. YES! inget snack om att dom fixat det! Åh vad roligt!
Sen var det dax för Lena och Skorpan. Hon gjorde också en fin utgång. Bra djup men slog över lite så upptaget blev lite snett. Inte alls mycket men några poäng försvann där. I framdrivningen hördes på Lena att hon var orolig. Skorpan tog inte stoppen men bortsett från det så såg det stabilt ut. Fösningen blev lite krokig mest pga att Lena höll igen Skorpan lite. Det gör man gärna när hunden varit olydig i framdrivningen, man vill liksom få ”tillbaks” dom och då blir nästa steg kanske lite ineffektivt. Men, det kan ändå vara rätt taktik för att ta sig igenom resten av banan. Känner igen det VÄL från mina rundor med Sia! Dom missade fösningsgrinden så det blev bara 1 poäng kvar där. Sen gick drivningen jättebra. Fålla in blev en nervpärs både för Lena och för oss som tittade på. Tacka på fel sida grinden och snurr runt – OJ vilken sten som föll från hjärtat när alla gick in och Lena kunde stänga grinden! Fålla ut är ju inga problem för El Skorpo, det visste jag. YES IGEN! en till som blev godkänd! Jag var helt säker där jag stod men blev lite snopen att poängen bara blev 60. Hade nog trott på mer. Men, det spelar ju INGEN roll – nu är hon GODKÄND och jag är SÅå glad!
Det gick några hundar. Några som tappade fåren och några som gick kanonrundor. Sen var det dax för Anna-Karin och Bravo. Här var jag lite orolig eftersom Bravo varit lite ojämn i träningen och tvekat att gå ut på långa hämt. Nu syntes INGA såna tendenser. Han gick ut hur fint som helst, lite för grund kanske. Framdrivningen blev lite krokig och dom gick fel sida stolpen. Anna-Karin såg väldigt nervös ut. Men jag tyckte det verkade stabilt. Fösningen lite strulig men drivningen gick kanonbra. Fålla in var inga problem. Fålla ut valde Anna-Karin att gå med honom in så där blev det noll. Vi kom på så sent som på träningen veckan innan att han inte alls förstått vad han skulle göra i fållan. Så det var ett klokt beslut, tycker jag. Det blir lätt så att man tränar så mycket på det som är svårt och ”glömmer” det som är lätt. Fålla ut är ju ett ganska lätt moment. Lätt att träna också. Det kommer han fixa lätt när det blir dax för ök. Hursom helst så var det JÄTTEBRA jobbat av Anna-Karin! Jag blev helt lycklig – TREDJE hunden som gick runt godkänd!
Sen var det dax för att hämta tillbaks fåren för en andra runda. Det blev lite mer drag mot utställningsfållan, det märktes redan när jag gick ut med fåren. Svårast blev det i första benet drivning där många tappade fåren. Det var några gamla rutinerade förare med som löste det genom att ta fåren ordentligt till sig efter fösningsgrinden. Sen gick dom ganska mycket av linjen, inåt fältets mitt, för att sen glida ut och ta första drivningsgrinden. På det viset kunde hunden ligga på högerflanken hela tiden och styra upp draget. Dessutom såg inte domaren den banansvängen från där hon satt. Smart.
Det var en aussie med och den hade jag verkligen unnat få gå runt godkänd. Den gick hur bra som helst. Hämtade kanonfint och gjorde en bra fösning. Lite krokigt här o där men helt ok för en unghund. Sen fick nog matten åt nerverna när det ”hemska” första benet drivning började. Jag kan ha fel men det kändes som från där jag stod att hunden lätt kunde ha fixat fåren kvar på banan men blev överstyrd och tappade tyvärr fåren. Det är inte lätt det här med vallning. DET ekipaget kommer dock garanterat bli godkända bara matten får lite mer rutin. Imponerad!
Det var flera kelpie med och av dom var det ingen som imponerade på mig. Tvärt om var det flera som jag är förvånad att dom överhuvudtaget var anmälda. Tex. var det en av dom som sprang precis RAKT på fåren i hämtet, och jagade upp dom i skogen… Okej det var nån som gick hyfsat men ingen tog sig runt banan.
Men, vi har ju två Seglinge hundar kvar! Anita och Toni kom som nr 17. Toni hade liksom Bravo varit osäker på träningarna innan. Tvekat att gå ut och hämta. Vi har forcerat träningen ganska snabbt och det var väl en liten chansning att starta. Toni gick ut riktigt bra, rund och fin på sidan, men blev alldeles för tight bakom fåren. Tog fart där bakom, gjorde en bredsladd typ 1 cm från fåren vilket förstås skrämde skiten ur dom. Hon tog Anitas ligg och hade domaren sett alla startande så är det möjligt hon släppt igenom Toni. Men nu blev det tack och adjö direkt. Det kom nämligen ett ekipage lite senare som gjorde ungefär likadant (två ggr faktiskt) men fick gå runt banan. Jaja – det är gränsdragningar och det kändes inte alls fel att Toni blev bruten. Hon är inte klar med hämtet helt enkelt. Bara o träna vidare, resten kan hon ju riktigt bra.
Sista Seglinge-ekipaget ut var Anna och Flugan (Chick). Flugan gjorde också en fin utgång (även den lite grund) och upptaget såg ok ut, men lite snett. Tyvärr lite FÖR snett för dom började dra åt vänster, mot skogsdungen. Anna skickade Flugan för att styra upp, men inte tillräckligt långt. Tror Anna stoppade henne lite tidigt så Flugan fick aldrig liksom ”tag” i fåren. Och så gled dom bara iväg längre o längre och tillslut for dom upp i skogen. Tack o goodbye. Usch det här kändes riktigt trist för hade hon bara fått hem dom så var det ju liksom klart, tyckte jag.
Nåja, nu har dom provat på och det känns inte på nåt sätt avlägset att bli godkänd lite senare i år.
Och även om Toni och Flugan blev brutna så gjorde dom inget fult, det är bara (”bara”) lite träning och rutin som fattas.
Efteråt fick vi mycket beröm för arrangemanget, både av tävlande och domaren. Det kändes skönt.
JAG ÄR SÅ STOLT ÖVER ER ALLIHOP!!!
Jag är även väldigt nöjd med Fame som jobbade precis hela dagen. Hämtade in fåren på morgonen, tog loss alla flockar från utställningsfållan, ställde ut fåren för varje tävlande, hämtade tillbaks flockarna från uppsamlingsfållan. Avslutade med att sortera ut lite slaktlamm. Så HON gjorde verkligen ett gott dagsverke. Stumpan.
På kvällen åkte jag tåk/buss upp till Idre så dagen blev lång för min del.