Knut föddes här i huset den 1 december 2006, sist ut av åtta valpar. Lite medtagen så Tina och jag fick kämpa en hel del för att få liv i den lilla kroppen. Obeskrivlig lycka när andningen kom igång. Och så där har han hållit på hela livet. Satt våra sinnen på prov med onödigt stor dramatik blandat med helt magiska upplevelser. Han var en riktigt bra hund vad det än gällde, den bästa.
Det var Knut som tog med mig in i vallhundsvärldens finrum. Det var han som visade mig att det gick att vinna IK2, som tog mig till SM och landslaget. Det var han som gjorde att även hans mamma Sia fick satsa på vallningen och tillsammans överträffade de alla mina mål och förväntningar.
Förutom alla tävlingsframgångar så hade Knut ett hjärta av guld. Han kom överens med och blev kompis med alla, både 2- och 4-benta.
Han var en hund som verkligen berörde.
Sov gott älskade lilla Kung ❤️
