Seglinges Fara
I morse när jag öppnade mailboxen fanns där ett mail från Faras nya ägare (som jag aldrig har träffat). Karin skriver så otroligt fint och jag blev alldeles rörd och varm inombords och jag vill dela med mig av de fina orden. Det är minsann inte bara tävlingsframgångar som värmer en uppfödares hjärta! Att hunden har det bra och är uppskattad känns som det allra viktigaste. Karin skriver bland annat så här:
”Jag har fått förmånen att sedan 2008 vara matte åt Fara som föddes hos dig 2002. En ren tillfällighet förändrade våra liv. Min far är ägare till henne men hon engagerar oss alla, denna fantastiska vovve, eller ”Prickiga nosen” som vi kallar henne. Vi har haft många hundar genom åren men faktiskt aldrig någon som Fara. Vi har ju inte heller tidigare haft en Bordercollie (mest retrivers). Jag önskar att vi hade haft henne från det att hon var valp. Jag och min man har ”delad vårdnad” med mor och far om Fara nu. Jag tränar henne en del i agility (som hon älskar) och pappa kör henne med fåren hemma på gården
Jag är övertygad om att Fara älskar det liv hon har nu. Hon är ensam hund och får all den uppmärksamhet och kärlek hon vill ha. Hon är inne i våra rutiner. Hon vet att hon får ligga i soffan hos mamma och pappa men inte hos mig. Hon vet att det alltid är jag som tar morgonpromenaderna därför är hon tyst när jag kommer ner och ylar sedan min man god morgon när han kommer ner.
Det är första gången jag är in på er sida nu och jag var tvungen att gråta en skvätt när jag såg bilder på henne som valp. SÅ SÖT!
Vi är glada att hon får spendera sina sista år hos oss och vi älskar henne högt.
Jag är intresserad av att börja se mig om efter en till vovve. Jag ser att ni inte planerar någon kull men du kanske har någon annan i samma linje som du vet tänker ta en kull eller om det finns någon unghund att ta över. Självklart är alla hundar olika men kan ni avla fram något så fint som Fara skulle man gärna vilja ha något med samma gener.”
Foto: Karin Wångstedt
Det är såklart många valpköpare som hör av sig med värmande ord om sina hundar och det är alltid lika roligt. Med Fara kändes det lite extra varmt i hjärtat eftersom hon blivit omplacerad och jag aldrig har haft kontakt med de nya ägarna.