Jag lyssnar på ljudböcker. Många blir det. Jag har abbonemang hos Storytel och tycker det är kanonbra.
Varje dag när jag är ute och går med hundarna, jobbar i fårstallet eller sitter i bilen så är boken igång. Toppen!
Senaste året har jag avverkat författare, läst alla böcker av vissa författare. Har ingen aning om mina bloggläsare är intresserade men nu tänker jag i alla fall skriva då och då om vad jag läser. Det är inga större överraskningar och de böcker jag lyssnar på just nu är riktiga storsäljare.
Den danska deckarförfattaren Jussi Adler-Olsen och serien om avdelning Q finns i lurarna nu. Jag ska börja på fjärde boken. Jag gillar hans sätt att väva mysteriet och så gillar jag att han inte fördjupar sig i blodiga beskrivningar. Det är läskigt så det räcker ändå.
Sen kan jag bli trött på den shablon som så många författare använder. Sliten polis med trassligt liv och bångstyrig, korkad chef. Måste det vara så?
En annan sak som irriterar är själva slutscenariot, uppgörelsen och det gäller flera författare. Massor av energi och tid läggs på själva mysteriet, jakten. Sen slarvar man bort slutet. Jag blir förbannad på poliserna när de ger sig in i livsfarliga situationer utan vapen, utan back-up, utan mobil eller så är den urladdad. Hur dum får man bli? Där försvinner trovärdigheten för min del. Men som sagt, mysteriet är bra och spän
nande berättat så det blir högt betyg ändå. Och så gillar jag epilogen där alla lösa trådar knyts ihop. Jag kan lämna boken utan att fundera nåt särskilt på hur det gick sen. Bra.
Stefan Sauk läser kanonbra.
En helt annan genre som jag påbörjat i vinter är Sagan om Isfolket av norska Margit Sandemo. Ja jag vet att den funnits en hel evighet men jag hade faktiskt inte ens hört talas om den förrän nu. Jag plöjde de 15 första böckerna non-stop… och är helt fascinerad. Visst, det är en saga det är inte på riktigt. Men ändå är det det. Det är som en romantiserad historielektion och jag bara älskar det. Lite nytta och stort nöje. Nu väntar jag på att det ska komma fler ljudböcker i maj 🙂 Och så gillar jag Julia Dufvenius sätt att läsa.
Åh, Sagan om isfolket!! Jag läser i princip ALDRIG böcker men min pappa fick mig att läsa den serien efter honom och som jag fastnade! <3
Tack för tips! Jätteroligt med lite feedback. GW har jag läst nåt för längesen, ska absolut ge honom en chans till. Cedervall har jag missat helt liksom Munro. 🙂
Jag använder också Storytel väldigt mycket, så himla bra 🙂 Har du lyssnat på Leif GW Person? Jag var väldigt skeptisk först men jag tycker verkligen de är underhållande! Den sanna historien om Pinocchios näsa var en av de bästa i mina ögon. SJ Bolton är en rätt bra engelsk deckarförfattare om du inte testat henne, ganska våldsamt men bra intrig. Marianne Cedervall gillar jag också, lite larviga historier kanske men älskar dialekterna i uppläsningen 🙂 Uppläsningen är nästan lika viktig som innehållet tycker jag och jag har faktiskt slutat lyssna på några böcker som säkert var bra men där jag inte klarade av rösten!
Åh vad jag gillar när det skrivs om böcker. Brukar själv skriv vad jag läser för tillfället, men nu var det längesedan. Skärpning Evabritt ! Bli nog i helgen. Gillar också A-O. Isfolket var det mycket längesen jag läste. Just nu läser jag tredje delen av brobyggarsviten . Tiden mellan de båda Världskrigen. Har också läst noveller av Alice Munro på sista tiden.
Haha bra Fanny – ut med det bara 🙂
Jag kan inte påstå att jag gillar karaktärerna, däremot fascineras jag av själva gåtan. Har väl inte ifrågasatt det helt enkelt. Men jag funderar på vad de får allt ifrån.
När jag läste Fasanjägarna tycker jag den påminde om böckerna som Öhrlund-Butler skrivit. Har du läst dem?
Undrar vem som inspirerat vem? Inte för att det är viktigt men där kan man också tala om sexistiska svin…
Jag älskar också ljudböcker, så underbart att få drömma sig bort till böckernas land trots att det inte alltid finns möjlighet att läsa en fysisk bok. Jag har precis lyssnat på ”Mormor hälsar och säger adjö”. En fantastisk bok som jag varmt kan rekommendera.
Jag lyssnade på Jussi Adler-Olsens ”Fasanjägarna” på väg till Italien. Har förstått att många gillar hans böcker, men själv blev jag bara beklämd och arg. Visserligen var det tillräckligt driv i boken för att jag inte skulle stänga av och ge upp, men jag blev så himla trött och arg på alla stereotyper. Okej att alla män i boken är sexistiska svin, men när kvinnor dessutom hela tiden beskrivs som antingen knäppa pga barnlöshet, dumma våp eller förvirrade damer, och killen med utländsk bakgrund får vara comic relief. Näe, det var bara obehagligt! Är nog för PK för att kunna lyssna på sådant igen. Ursäkta utläggningen, känner bara ett uppdämt behov av att diskutera det här eftersom många andra verkar gilla den…