Tänk att Kelli blir 10 år i mars – galet vad tiden går fort.
Hon är verkligen en kanonhund på precis alla sätt. Tänk vad mycket roligt hon tagit med mig på. Nu hoppas jag hon får vara hel och frisk länge till.
Vi körde några tävlingar på våren förra året och eftersom hon hade haft problem med en tå så tog jag det försiktigt. Hon fick inte bli för trött, jag bröt några gånger. Sen kom torkan och det blev inget tävlande på hela sommaren utan direkt ut i en av årets största tävlingar, Agria Cup. Vi hade såklart tränat men för min del är det ingen träning som går upp mot att tävla. Och det var så nära så nära en riktig topplacering. Hon gick till final och vi gjorde en anständig bana. Sorteringen höll på att bli en sån där fullträff som man bara drömmer om. Tyvärr sket det sig och vi tappade ihop djuren men oj vad nära det var. Därmed flög även chansen på landslag iväg och Kelli har nog gjort sitt på den fronten skulle jag tro. Vi kom iaf 10.a i Agria Cup-finalen förra året och hon toppade sitt 4-åriga landslagsdeltagande med en 10-plats som bästa svensk i EM-finalen i Finland 2016. Dessutom ett SM-brons och många vinster och fina insatser. Så sammantaget är jag väldigt nöjd och stolt över Kellis karriär och den är ju inte slut än får vi hoppas!
I år är vi inkvalade till både SM och Agria Cup med 31 p. Det blir väl några IK2-starter i vår och sommar för att hålla oss i form (läs mig) och om vi kommer med.
Nu är det bara hålla tummarna!