Diskmaskinen fortsätter. Idag var det helt omöjligt ta den jävla slalomen. Visserligen vickade pinnarna rejält av hans framfart så hela skiten gungade och fötterna som spretade åt konstiga håll studsade… men han borde faktiskt kunna skärpa sig lite eller….??? Han fick naturligtvis ta om den tills alla pinnar kom med men det känns onekligen tröttsamt… som om man aldrig borde ha börjat tävla eftersom han inte kan hindret. Grejen är att han faktiskt kan det rätt bra hemma… hört den förut? :p
Nu blir det iaf ntensivträning av slalom ett tag framöver, framförallt på den vingliga, felfotade, vi har på klubben (jo, vi har också en sån) – hur svårt kan det va???
Nu ska jag ut å leta lamm, klippa gräs, baka limpa, simma Sia, ta upp nåt gott ur frysen. Jösses vad mycket man hinner när tävlingarna är lite mindre och effektiva!
Tack Häverö o Roslagens-klubbarna för det! Hemma kl 13, nästan rekord!