Igår var Jasna här med sina fina hundar Jem och Tepp.
Vi började med att Jasna o Tepp ställde ut för ett par 350-m hämt till Knut och Sia. Själva hämten gick ganska bra men det jag framförallt är nöjd med är att båda hundarna gjorde en bra fråndrivning hela vägen tillbaka. De tog i stort sett varenda vissla perfekt!
Jag börjar så sakteliga lära mig hur jag ska vissla för att det ska gå fram på de här långa hållen. Jag ransonerar och försöker vissla enstaka distinkta signaler. När det börjar bli långt bort, 200 m ungefär, byter jag till min gamla silvervissla som har ett stort hål på 3mm. Det ljudet är suveränt. Det är min första metallvisselpipa som jag köpte ca 1997 (!). Det var Gunny Emilsson som smidde såna och sålde. Undrar om hon fortfarande håller på? längesen jag såg henne nu! Den visselpipan är lite klumpig och svårvisslad (men snygg!) jämfört med de moderna visslorna, men järnvägar vilket bra ljud! Sen är det ju svårt veta om det är själva visselkonstruktionen eller storleken på hålet som är den avgörande faktorn. Och jag har inte testat den i svåra ljudförhållanden som ljudsvackor, trafikbuller osv. To be continued…
Sen var det Jems tur att hämta och järnvägar vad det hänt saker sen jag såg henne senast. Nu gjorde hon ett par hundrametershämt som var jättefina.
Mot slutet brann det till ett par gånger så Jasna fick ta henne i örat lite, men det är en riktigt fin hund! Mycket power och ett härligt driv.
Tusen tack för utställningshjälpen i hällande regn…Behöver du assistans så är det bara att höra av sig:)
Bilden på Jem är inte från igår förstår jag…..för solen lyste med sin frånvaro…
Så kul att se syster yster Kelli, hon har verkligen gått framåt ordentligt, och Jem är väldigt lik sin syster i mycket, förutom när det brinner till…..
Kram