Regnträning

Idag tränade jag och Ann i regnet, ett sånt där skönt sommarregn när man inte fryser (men blir blöt).

Vi körde på bagglammen och de ger inget gratis till hundarna. Lammen är tröga och håller inte ihop sig särskilt bra men är inte omöjliga på något sätt. Hundarna måste jobba med att trycka och hålla ihop – perfekt djurkänsleträning. Vi delade av så vi hade mindre grupper att köra på. Baggen är bara för rolig. Han vet direkt när man kommer att han ska gå undan, så han börjar gå redan när man kliver in i hagen.

Cissi började med en jätefin utgång och höll ihop dem bra i framdrivningen. I fråndrivet fick Ann och Cissi jobba för att styra och det var härligt att se hur Cissi tog varenda vissla klockrent. Kanske hon gjort förut också men det är nåt visst att se en hund som är sådär 100% i hand.

Sia skötte grovjobbet hon och hade svårt att inte lägga sig i när det  såg ut som nån var på väg att rymma. Det är ju både bra och jobbigt på samma gång… Jag försöker använda henne mycket nu så hon ska ha riktigt bra kondis tills tävlingarna börjar.

Knut fick göra ett hämt med minimal hjälp från mig. Jag vill se att han fixar att hålla ihop dem och hittar känsla för att trycka på rätt ställen. Jag vill kunna lita på att han vet vad han ska göra. När det är långa hämt på tävling är det inte alltid man ser djupet och kan hjälpa till att styra. Då måste han kunna fixa det själv och jag hoppas kunna bygga upp honom med den här typen av träning. Av hans hälta förra veckan märks inget alls – så himla skönt!

Peg var lite för tajt i upptaget för att få guldstjärna idag. Däremot är hon otrolig på att flytta djur utan att det märks att hon tar i. Dom bara liksom rinner undan när hon kommer.

När vi var klara fick Kelli hämta tackor med lamm. Jag försöker träna även henne med så lite kommendering som möjligt. Nu fick hon leta upp flocken som stod och gömde sig i en skogsbacke och det gjorde hon finemang. Sen ville de inte gå ut på ängen (de såg ju oss och alla hundar) och i såna lägen blir hon lite passiv, när fåren stannar. Som att hon inte vet riktigt vad hon ska göra. Men efter att jag hejat på henne en stund så fick hon fram allihop. Perfekt träning för henne att få motstånd och sen lyckas, och det utan att ta till några tänder eller skrämseltaktik. Sen delade jag av några med henne och föste iväg dem en bit och testade lite flankeringar. Det gjorde hon kalasbra. Hittade balans bortåt och flankerna satt som en smeck. Hurra!!!
Och av den trasiga munnen märktes inget alls (se tidigare inlägg).

Fame och Flipp fick nöja sig med att titta på idag. Söta gamlingarna!

Så härligt att kunna träna på ”riktigt”