Publicerat av Eva

” Hur gick det? Referat tack! ”

Anja skriver i kommentar på Facebook, med anledning av min vallningstur till Storvreta igår 🙂
” Hur gick det? Referat tack! ”

OK – här kommer en rapport …

Lena har fantastiska träningsmöjligheter i Storvreta, massor av tackor som inte är betäckta. Finull som är lite tröga (!) och gärna vill springa hem om de får läge för det. Det är en promenad från fårhuset och ut på vallen där vi tränar, förresten det fårhuset är det finaste jag sett. Helt nybyggt och med fiffiga boxsystem och utfodringsrännor.  De fodrar med nån slags ”spetsat” hösilage i olika kvalitet beroende på tillväxtbehov. Proffsigt. Har ingen bild på fårhuset men här kommer när Knut ligger och tittar på när Lena och Lovis kommer med fåren. De byggnader man ser är inte fårhuset.

Knut fick göra ett par utgångar och jag tycker han förbättrat sig. Ska bli väldigt spännande se om han gör lika fint i skarpa lägen också. Han känns fin helt enkelt.

Kelli nöter på med sina fråndrivningar och det går bättre och bättre. Hon vill gärna hänga lite på vänsterflanken så jag får styra tillbaks henne då och då. Vill minnas att Knut gjorde likadant när han var ung. Det som är radikalt bättre är att hon INTE strävar efter att ta tillbaks dem till mig hela tiden.
Vi tränar även på delningar där hon blivit lite osäker. Känns som att det var tur, de fina delningar vi fick till i höstas. Bara att backa bandet och grundträna bättre. Hört det förut?

Flytta tröga tackor
Tackorna blir lite tröga i vissa lägen och utmanar hundarna. Det som är kul är att Kelli inte alls blir ifrågasatt på samma sätt som Knut. Hon blir visserligen lite osäker när de ställer upp sig och lägger sig. Men när jag manar på henne med ”Get Up” (framåtkommando) så flyttar hon fåren lätt. Hon har dock en tendens att välja bort den dumma tackan och trycka på de andra i stället. Ofta är den taktiken rätt lönsam för går de andra så följer ofta den dumma med. Men nu tränar jag på att hon även ska koncentrera sig på den ”dumma”. När hon gör det så lyckas hon direkt och jag hoppas det blir bonuskänsla för henne så att hon inser att hon är en rätt stark hund.
Knut har inte alls lika lätt med trögisarna när de ställer upp sig. Med honom tränar jag på att vara tålmodig och ge tackan utrymme. Han har ju lärt sig (av mig) att ta till tänderna ibland och tyvärr drog han snabbt slutsatsen att det går lättare att bita dom lite i stället för att vara tålmodig och trycka. Så det tränar vi på nu, att flytta tröga får utan att bita. Det går också bättre men det är en balansgång. Lägger jag mig i för mycket så blir han för passiv och då ”vinner” tackan. Det gäller få honom fortsätta trycka utan att hamna för nära. Rolig träning tycker jag!

Lena tränar med Lovis och lilla Mira. Tänk vad tiden går fort, Mira är redan ute och hämtar på långa håll och gör fina saker.  Här är en bild när Knut har ställt ut och ligger och kollar när Lena och Mira hämtar.

Här är en bild på lilla Kelpin som nu heter Rock. Han är 6 månader och söker en fodervärd, himla gullig är han!

Och som avslutning en skärmdump från när jag fick till ett rekordord på Wordfeud. 1228 poäng!!!

Sia skriker varje gång vi går ut genom ytterdörren. Hon är galet understimulerad och mår lite onödigt bra så här 6 dagar efter operationen. Dröjer minst en vecka till innan hon får några roligare promenader, stackarn. Hon har iaf blivit expert på att ta sig fram överallt med tratten. Kragen rök eftersom hon kom åt att slicka på såret med den.

Till sist så är jag lite orolig för Kellis hoppsasteg. I torsdags var vi på agilitykurs och det blev väldigt mycket hoppande. I fredags var hoppsastegen fler än vanligt. Jag hittar dock inget precist ont nånstans, kanske lite stel i höftböjaren men om det är muskelskada då borde hon väl vara halt ur vila? Hon är inte alls halt, belastar båda bak lika. Det är med ojämna mellanrum som de där hoppsastegen kommer, som att hon inte vill sätta tassarna i marken, drar liksom upp benet under sig. För den delen även det andra bakbenet ibland. Nu ska hon få vila i koppel några dagar så får vi se om det blir nån skillnad. Kan väl vara träningsvärk också…?

Nöjd med referatet?

19 svar på ”” Hur gick det? Referat tack! ””

  1. Eva, jag som haft svårt att få Zack att fatta vad momentet går ut på har så här i efterhand förbannat mig själv för att jag tränat det på öppet fält. Nu gör jag som Anja beskriver fast är inne i en rastgård (=ungefär som en 25:a). Då blir det väldigt uppenbart för hunden att den ska greppa den flocken som man visar den att den ska vända upp mot. I alla fall för Zack verkar det ha förklarat momentet för honom. Nu behöver jag inte längre ha en flock i fålla även om vi fortfarande tränar det i rastgården – han kommer in med målmedvetenhet och vet att det gäller att snabbt ta kontroll över den anvisade flocken om de inte ska springa ihop igen.

    Från en kurs för Aled Owen har jag också med mig det som Anja skriver om, att det är viktigt att hunden i början passerar föraren innan den vänder mot djuren. Enligt Aled så har många vinnarrundor blivit förlorarrundor för att hunden inte täckt upp de avdelade djuren innan den gör upptaget mot dem.

  2. Hunden ska egentligen stanna genast bredvid dej, alltså blir det ca kl 6 eftersom du steg litet åt höger, iaf så föser/balanserar (om du tar dej till kl12) hunden iväg med fårena helt normalt.
    Ringer dej strax Eva 🙂

  3. Alltid svårt att förklara i skrift och jag måste fråga lite till… (känner mig korkad 🙂 )
    Om hunden ska runda mig, bara så jag förstår rätt. Den ska alltså ”slå över”, inte stanna mellan flockarna och göra ”upptag”?
    Jag ska gå till förarbalans och så tar vi flocken därifrån, inte rakt ifrån den andra (dom instängda), utan på ”tvären”, som en cross?
    Jag tänker gå ut och prova, därför frågar jag så noggrant och de som nu läser kanske också vill veta? eller har de redan hajjat… haha.

  4. Du står mittemot som vanligt, gör en lucka. Vi vill ta flocken till vänster, vänd dej mot den flocken, kalla på hunden samt genast efter come by (typ hit-come by)hunden ska runda dej i detta stadie), du kan själv kliva fram mot fårena+ litet till höger, ligg, walk/evetuellt away om hunden kom upp för mycket till vänster.
    När man börja med stor lucka och eventuellt går litet mot den man ska ta, lämnar hunden konstigt nog lätt den andra flocken o tar flankeringskommandot genast.
    Vill man underlätta ännu mer, kan man snabbt förflytta sej motsols (i detta fall)till förarbalansläge på samma gång som hunden kommer in, då behöver den bara balansera mot föraren efter delningen.
    Bilden fanns inte kvar, kolla i Joskis blogg!

  5. Å vad intressant att läsa! Flytta tröga djur känns som en bra övning för oss också. Måste få till lite vallning snart.:-)

  7. att jag vill veta mer exakt är eftersom det är just det där att komma in och ta tag i djuren som är viktigast.

  8. Tack för förklaringen. Var står föraren i förhållande till de båda flockarna? På det ”vanliga” stället med hunden mittemot? Jag får inte ihop det med kommandona i så fall, kalla in och sen comebye?

  9. Finns en bild på min fb-vägg var Joski gör det.
    I början har man större avstånd mellan flockarna; bröstkorgen mot den flock man ska ta,kalla in-> come bye-> ligg -> walk on
    Låter hunden jobba ibland på den andra flocken litet, så att den inte helt glömt den när man ska ”dela”
    Om man har får som inte rusar efter dom delade, kan man säkert vara utan fålla. Men detta verkar vara ett bra sätt för våra kontrollfreak hundar, men som sagt får vi se hur det blir sen när vi avancerar. Tycker ändå om tanken att hunden får lyckas flera gånger 🙂

  11. Hih, tackar och bockar! Mycket bra referat med både text o bild 🙂
    Jag o Joski var o tränade hos Samuli idag. Vi ville båda få till med bättre delningar, då både Rhy o Tauno är sega kontrollfreakar och vill inte släppa djurena för o komma in.
    Tog till Kevins knep, där några får är infållade så dom inte stör, och hunden kommer in genom flankering, har genast koll på den rätta flocken.
    Kändes himla bra o båda hunderna började komma in superfort, sen får man se hur det tar sej när vi ska ha bort ”hjälpmedlet”…

  13. Karin vi har varit hos Kjerstin, visserligen längesen men hoppsen är på ungefär samma nivå som då för ett år sen. Ibland tänker jag tassar eftersom hon liksom ser ut som hon inte vill nudda marken, men det går inte hitta nåt ajaj där. Hon har ju lite tunna trampdynor, skulle kunna vara det ändå.

  14. Hon gör hoppsastegen enbart i fart. Då håller hon liksom upp ett bakben under sig. Oftast bara ett steg men ibland 6-7 st. Jag trodde patella men fick ingen respons på den diagnosen när hon undersöktes för över ett år sen, så då la jag bort det.
    När hon går i skritt så belastar hon jättefint.

  15. Åsa, det är Kelli som lägger sig ner, inte tackan…. luddigt skrivet jag vet 🙂 Men visst är det smart att välja bort den. Har dock en känsla av att hon gör det lite väl enkelt för sig ibland för om hon bara ”tar tag” och trycker så ger sig tackan direkt.

  16. Jag fattar inte det här med hoppsasteg, är det nån upphakning, typ patella eller ? Hade nån här som hade hoppsasteg på sin hund men jag såg aldrig nåt ?

  17. Kul rapport ! Jag tycker hon gör helt rätt med att välja bort den dumma tackan, är det inget fel på dom så går dom ju med dom andra, men kan lätt bli istadiga om dom får för mycket press. Då krävs det ju nästan ett bett för att dom ska röra sig. Speciellt tackor som lägger sig.. Tack och lov så har vi inga såna. Kram

  18. Vilken söt Rock! Får påminna om att det kan bli böter för att lägga ut fina hundar utan hem på bild i blogg 😉 Inte kul med hoppsasteg – Ozzys hoppsande ledde till jag tog honom till Kjerstin. Kan hon ha ont i nån tåled eller klo? Kan ju ha trampat på något – men de teorierna faller ju om hon hoppsar med båda?! Hoppas att vila hjälper, som du skriver så kan det ju bara vara att hon är lite sliten!

Kommentarer är stängda.