Folksam Cup – Seglingehundarna

Kvaltävling 1 i Folksam Cup 2009
Folksam Cup (agility) är numera en individuell tävling. Fyra kvalomgångar spridda över landet och en final i samband med travets Breeders Crown i november i Eskilstuna.
Varje kvalomgång går 10 ekipage i varje storlek vidare.
Man slår ihop resultaten av två lopp, ett hopp- och ett agilitylopp (som i de stora mästerskapen). Perfekt upplägg alltså, för att träna på mästerskapskänsla!

Anmäla eller inte
Först hade jag inte tänkt åka, tyckte inte jag hade något där att göra med Ettan och Fame. Ingen av dem är tillräckligt snabb för att konkurrera om topplaceringar. Skulle ju vilja köra med Sia, men det går ju inte eftersom hon rehabtränar ett tag till.
Men så ändrade jag mig, anmälde i sista stund. Vi behöver ju en genomkörare inför Linköping nästa helg och framförallt behöver JAG en genomkörare… vilket skulle visa sig mer sant än som känns bekvämt. Dessutom är båda lättkörda och går ofta felfritt vilket brukar betala sig bra när det kommer till dubbellopp.

Lockenkil
Byrackans agilityförening stod för arrangemanget och vi höll till vid Lockenkils ridskola. Eftersom det började tidigt så åkte vi dit i fredags kväll. Hade sån bonnflax att vi fick rum i själva ridhuset. Verkligen lyxigt att ha så nära till tävlingen. Toppen Malin att du tipsade om det!

För första gången åkte och camperade jag ihop med Eva Öberg. Konstigt att vi aldrig gjort det förut. Vi har liksom känt varann och tävlat ihop hur länge som helst. Jättetrevligt var det såklart!

Själva tävlingen flöt på hur bra som helst. Trevligt, effektivt och ett fint prisbord. Extra trevligt tycker jag, att de uppmärksammade några funktionärer innan prisutdelningen började. Mer sånt!

Tävlingen
Banorna var genomgående ovanligt enkla. Det som blev utslagsgivande i agilityklassen var väl kontaktfälten, förvånande mycket fel blev det. Väldigt många starter ca 85 large och 65 small.
Fame var först ut för min del och hon gick bra, det räckte till en 11.e plats. Tappade lite tid på gungan men för övrigt ok. Placeringen var bra med tanke på nästa lopp (och att det gäller vara bland de 10 bästa totalt).
Eva började riktigt fint med Misty men tappade fokus när hon trodde de fått fel på A-hindret så Misty flög över fel hinder. Synd, annars går Misty jättebra nu. Bonzo är ju en ung kille med otroligt härlig attityd. Fattas en del träning än men idag tog de sig runt på 10 fel vilket är en stor framgång i utvecklingen.
Ettan var pigg och glad, positivast var att hon gjorde en jättebra gunga! Tackar balansplatteträningen för det, även 9-åringar kan utvecklas 🙂 Jag skulle böja henne lite före ett hinder efter slalom, för att ge henne en snäv sväng, vilket hon missförstod. Hon slog iväg alldeles för mycket så där tappade vi en del tid. Men det räckte till 8.e plats och ett bra läge inför lopp två.
Hopploppet var en extrem springbana och det kändes roligt att verkligen elda på allt man kunde. Chansen att gå felfritt och därmed säkra en finalbiljett kändes väldigt bra. Fame behövde bara klå en hund (eller kan man vända på det, en behövde göra bort sig) för att säkra 10e platsen. Men här lyste ringrosten och behovet av förarträning igenom stort!!! Urr. Vid ett ställe gav jag svängsignal för tidigt och hon var på vippen att få en vägran. Jag hann bli så irriterad på mig själv att jag tappade fokus totalt. Fick henne på rätt spår och in i slalom sen blev det helt blankt. Plötsligt var jag tillbaks i agilityloppet och skickade henne mot fel hinder efter slalomen 😮 (att man erkänner sånt här …. ) Kommer på mig i sista millisekunden och TUR att jag har en så snäll hund! Fame vänder snällt före hindret och vi kan fortsätta på rätt väg banan ut. Snälla duktiga Fame! Vi klarade referenstiden med ett nödrop och hade inga fel. Skulle det räcka ändå?
Här gjorde Eva o Misty ett jättefint nollat lopp och jag tror det blev placering 9. Med Bonzo blev det för svårt med de långa springsträckorna och till slut en disk när han tog långhoppet i stället för att svänga.
Med Ettan hade jag fått den adrenalinchock som behvödes. Nu jäklar skulle här fokuseras vad dom än händer! Vi gjorde loppet prickfritt, hon kändes glad o pigg. Blev lite fast i platten men vi fixade det! Tiden räckte såklart inte alls i konkurrensen. Dels är hon för tung så här års, det är en del av vår matchning, dels springer hon inte lika fort i ridhus, dels är hon inte lika snabb som många sheltisar, speciellt inte på en så här öppen springbana.
Prisutdelningen
Visste inte säkert hur det gått när prisutdelningen drog igång. Var väl inne på att det borde ha räckt men man vet ju aldrig. GLAD blev jag när Fame ropades upp som 7.a och Ettan 8.a sammanlagt!