Sista dagen på Gotland igår med ytterligare en fantastisk tävlingsdag. Tyvärr kunde jag inte springa mina lopp själv eftersom lårmuskeln inte ville jobba. Det gör inget ont när jag går men så fort jag försöker springa så är det stopp, det går liksom inte. Jag isar, käkar Ibumetin och har kompressionsbyxor. Snälla Sven Karlsson lånade ut ett par byxor till mig och jag tror de är toppen. Jag har rört mig så mycket som möjligt för att inte stelna ihop och det känns i alla fall inte sämre. Ska prova jogga lite idag och se hur det känns.
Malin har kört Kelli idag och det är så himla roligt att se sin egen hund utifrån, mycket roligare än jag trodde. Hopplaget gick ganska bra. Hon hade svårt med de snäva tillbakasvängarna, det är liksom inte riktigt hennes grej att bromsa och svänga. Fort fort fort verkar hon tänka typ hela tiden, och det är ju ändå rätt bra på nåt sätt när det går på tid, hehe. I agilitylaget blev det också nån yvig sväng och sen nåt konstigt missförstånd på slutet då hon tvärnitade före sista hindret. Jaja unga hundar, man förstår inte riktigt hur de tänker ibland.
Sen var det hoppklass 2 och även där blev det svårt för henne att läsa handlingen så hon missade ett par hinder.
Sista klassen var agility 1 och det såg jag inte. Lite skrik och panik sa Malin men det räckte till VINST!!! Därmed är hon nu en klass 2-hund! Härliga lilla hund!!! Otroligt egentligen hur man bara kan lämna hunden och den snällt springer in en vinst med en annan förare. Gullunge! Tack Malin för all coaching och hjälp.
Veronica fick hoppa in på Knut eftersom Malin ville köra Prim själv i laget idag. De passade varann som hand i handsken kan jag säga. Knut gick som slimmad på ett snöre genom banorna på kanontider. Tyvärr en rivning i hopplagloppet och en uppfartsfemma i agilitylag. Men oj vad roligt att se det från sidan.
Sen provade de agility 2 också men där kunde han varken slalom eller hitta hinder så Veronica valde att bryta.
Knut har känts lite ”tassig” fram och jag är lite orolig att hans tår tagit lite stryk senaste tiden. Han är ju inte så försiktig av sig precis. Ska ha koll på det ett tag och inte belasta honom i onödan.
Resan då? Jag och Anita har åkt tillsammans och sen har vi mött upp och bott tillsammans med Ninnie på en liten gård ca 10 minuter söder om Visby BK. Anitas Vickis uppfödare Mita hade fixat boendet och det var verkligen toppen. Lugnt och skönt och gott om plats. Tack snälla!
Det har varit långa tävlingsdagar från 8 – sena kvällen så nåt kvällsmingel har det inte blivit. Men vi har hunnit tjattra en hel del ändå – alltid lika trevligt att umgås med goa vänner.
Tävlingen?
Stor guldstjärna till Visby BK med Annika Mojanis i spetsen.
De hade värsta gourmetrestaurangen på klubben. Grillmästare bytte av varandra hela dagen från 11 och det serverades helgrillad fläskfile, kycklingspett, vegetariska alternativ, nachotallrik med mera. Allting sådär suveränt kryddat och med goda såser och sallader. MUMS! Dessutom, en stor veranda med många sittplatser försedda med parasoll så det gick nästan alltid hitta lite skugga. Sa jag att vädret var toppen? det var det! Bekanta vid vart och vartannat bord. Skön musik strålande ur högtalarna vid klubbstugan, lukt av saltvatten. Sol och varmt och med sorlet från agilitybanorna så kunde man bara njuta – blunda och tro att man var på nån playa vid Medelhavet. Sån härlig semesterkänsla. Oj vad jag trivdes!
Det var gemensamma prisutdelningar några gånger under dagen. Det är jättetrevligt att uppmärksamma pristagarna ordentligt, tycker jag (speciellt när man vinner själv…).
De hade en extra högtalaranläggning vid klubbstugan och som hördes över hela området vilket var väldigt bra. Där kunde allmän information ropas ut och framförallt nå ut. Annika skötte micken. Hon är värsta speakerproffset och passar otroligt bra i den rollen.
Nu har Kelli vunnit 5 presentkort i år…