Igår tränade jag och Lena hos Vilja i Alunda och jag fick en god uppdatering om varför jag inte har finullsfår… satan i gatan vad dom fåren kan springa! Plus de facto att dom får sisådär 3-6 lamm per tacka! gör att det inte finns såna hos oss. Men det blev ändå en bra träning. Tusen tack Vilja!
Vi satte ut två grindar till fråndrivning och markerade krosslinjen med elstolpar.
Krossen (andra benet i fråndrivningen) tycker jag är väldigt svår att få rak och att pricka grindarna, ja det känns oftast som mer tur än skicklighet. Man kan tycka att hunden borde lära sig pricka grindarna men…. riktigt där är vi inte än. (Finns det någon som är där ??)
Jag är i alla fall väldigt nöjd detta med att markera linjen när man tränar. Då ser man direkt när det börjar vingla.
Sia och Knut fick köra en ”bana” var.
Började med Sia, tyckte hon vräkte på lite onödigt i utgången så jag blåste ett kort sakta. Hon tog det och man såg hur hon började tänka lite i stället för att bara springa. Blåste stopp kl 12 och hon försvann. Det var högt gräs så man kunde inte se hunden. Lena ställde ut dem och vi brukar göra tummen upp när hunden lyssnar på kommandon. Men Lena hade fullt upp med att hålla Skorpan stilla så det blev lite sen tumme. Jag hann blåsa stopp igen. Fåren drog som en avlöning mot uttaget och jag trodde jag hade Sia hängande utan att styra upp. Blåste stopp igen men inget hände, fåren bara sprang… STACKARS SIA! När jag till slut blåste höger kom hon som en projektil från kl 12 … Inte lätt att vara hund i det här huset.
Sia glad trots korkad matte – Foto: JoskiResten av rundan gjorde hon bra. Fåren sprang och vi styrde så gott det gick. Hoppas jag kan behålla den här hörsamheten inför kommande IK2-tävlingar!
Knut fick göra en oplanerad look-back…
Det är inte alls vad vi behöver träna på men nu blev det tvunget. När jag skickade honom fanns det får strax utanför hagen, strax utanför hans utgång. Han stannade förstås och funderade på hur fan han skulle kunna komma genom staketet . Jag blåste stopp och ropade LOOK! (har det inte på visslan).
Jodå, han tog det, fokuserade om och hämtade fåren. Gullungen. Han är lugnare i sina rörelser än sin mor och skrämmer dem därmed inte så det gick faktiskt ännu bättre med hans runda. Nyttigt att träna på att styra springiga djur. Det blir ju ganska stora avstånd och det gäller att våga/kunna styra även när det går fort inte bara vara farträdd.
Det är lite ytterligheter vi har tränat på senaste tiden. Ena dagen segdeg och nästa hinner vi knappt ifatt fåren… 🙂
Lenas Lovis är väldigt rolig att se. Hon är bland det kvickaste jag har sett. Det i kombination med naturligt avstånd, mycket style och superlydig (duktig Lena!) känns som hon kan gå mycket långt! Skojskoj!
Viljas Joss är en hund som jag alltid tyckt om. Han är cool och har så fin djurhantering. Sådan herre sådan hund kanske? 😛
Mygg
Här har det varit otroligt lite mygg i år. Men inte alltför många mil härifrån är det katastrofmycket mygg. Läste om en person som innan hon klivit ur bilen hade motorhuven täckt av så mycket mygg att det inte gick att se färgen på bilen…!
Nu var det här nån månad sen men ändå.
Hörde nåt skvaller att dessa myggorna har importerats som föda till nån ovanlig hackspett och att det slutade med att myggorna tog kål på hackspettebarnen och nu har dom gett sig på befolkningen. Sant eller inte?